Helgen har varit hur lugn som hellst. Igår när jag slutade jobbet kom Kimo och hämtade mig så åkte vi hem, han har också flyttat till Staff så nu är vi tre från Sibylla som bor där. Vi spelade spel hela kvällen, och sen blev det film. Hur lugnt och skönt som hellst.

Slutar om en timme, klockan är fyra nu. När jag börja skriva den här bloggen var den tio i ett, har haft fullt upp hela tiden. Söndagar är värst.

Ikväll kanske det blir utgång, eller ska man hålla sig till tisdag?!

Förra inlägget var jag arg irriterad och allt vad man nu kan komma på. Men det är bättre nu.

Idag är det tokfint väder. japp, klockan är 16:21 nu. Det går bra för mig! Har varit CP mycke folk. Usch, blev riktigt irriterad på vissa människor.

Nej nu går jag hem. Hej då

Det är på natten alla tankar och funderingar kommer fram. Jag hade svårt att sova så jag fick låna Johans dator. Har pratat med min käre vän jag har här i åre i en timme, vi lyssnade på massa låtar på youtube och snackade på som vanligt. Han som var för övigt var min dejt för någon månad sen som senare övergick till all pratare, vi pratar nog minst en timme om dagen i telefon, om allt mellan himmel och jord. När han mår dåligt ringer han mig och beklagar sig, och det stärker mitt självförtroende, att veta att han vill och kan prata med mig. Han är ju som sagt, världens bästa. Enligt han själv. Han ville att jag skulle komma och hålla han sällskap i pistmaskinen nu på natten, men ja vet inte om jag orkar sitta där till nio i morgon bitti.

Förra fredagen var jag på väg, hann ungefär halvvägs då ringde han och berättade att pistmaskinen hade gått sönder. Det var bara att vända. Tack och lov för det. Jag tvär slocknade när jag kom hem. Jag kunde nog inte riktigt erkänna att jag egentligen var svin trött.

 Jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv, känns nästan som man har tröttnat på livet här också. Samma dag är som en repris, man åker till jobbet på morgonen, kommer hem lite efter fem. Gör mat, pratar med folket här hemma, kollar på tv, lägger sig och sover. Går man ut så är det alltid samma folk. Men ändå är det något som får mig att stanna, atsmofären är gudomlig och att flytta tillbaka till Borlänge känns långt bort. Jag tror helt ärligt inte att jag kommer någonsin skaffa en lägenhet i Borlänge. Jag kommer nog flytta till Jämtland eller neråt i landet, långt ner.

Vissa stunder känner man att man inte orkar med allting, känns som om livet låg längst ner på botten, under en stor sten som tryckte ner mig ännu mer och vägrar lossna och låta mig flyta upp till ytan. Är det där jag ska stanna, i det stadiet?

Jag är en riktig bitterfitta just nu, och det tänker jag vara.

Jag får se det från den ljusa sidan, Thailand ska bli av. Jag ringde sofie så fort jag kunde, och hon hade ingenting emot att jag ville följa med. Jag hoppas det blir av, det skulle kunna bli så roligt och ett minne för livet.

Gräset är grönare på andra sidan

Kärleken där hemma försvann lika fort som tåget tog mit hit, jag visste det. Jag blir lycklig för stunden, och har för höga förväntningar och tror jämt att allting ska sluta som en dans på rosor. Men det är ju så bra just för stunden. Men så fort man kliver 5 meter ifrån så existerar man inte längre. Jag är snart 21 år, och borde veta bättre. Men likförbannat lyckas man jämt få nitlotten. Killar är inte min grej, jag borde lägga ner det där. Dom tar upp för mycket av tiden. Jag är riktigt less på er karlar. Nu ska jag inte döma alla, men några av er kan ju ta åt er.

Dom senaste dagarna har jag varit riktigt bitskt och direkt någon börjar hugga mot mig tänder jag som en liten tändsticka och fräser tillbaka. Idag var vi till matlådan och beställde mat, så frågade killen i kassan om jag ville ha någon läsk, ah en burk sa jag. Ja var det bra så, något att dricka frågar han igen, och jag lätt retad som jag är, skriker lite vrångt tillbaka, meeen en burk sa jag ju. han blev lite paff och det blev jag också. Varför beter jag mig såhär för? I söndags på bygget var det massa studenter som gled runt i sina nystrykna skjortor och trodde dom var häftiga. Jag berömde en kille som hade en vanlig t-shirt, och han erkände att han hade haft skjorta på sig innan han bytte, till svar säger jag. Det måste ha varit ditt bästa val du någonsin har gjort i ditt liv! Varför håller jag på såhär för? Har jag kommit in i någon jävla tonårs period och behöver bekräftelse?

Jag måste skärpa mig!

Nu ska jag ringa och säga gonatt till min käre vän, och sen är det lägg dax. Klockan är snart fyra.

Idag är det sex år sedan det hände. Jag förlorade en barndomsvän, endast 16 år hann hon bli. Jag minns det som om det vore igår. Jag kan minnas hennes leende, hennes skratt, hur hon rörde sig, rösten, allting. Emma Berggren, du är fruktansvärt saknad. Jag och Jenny satt på Sibylla i Borlänge när vi fick telefonsamtalet. Emma dog i en bil olycka mellan falun och borlänge, 19 januari 2002. Det var en av dom jobbigaste stunderna i mitt liv. Jag var inte mer än 14 år och förstod inte riktigt, allting kändes som en dröm. Jag ville vakna ur drömmen och säga att allting bara var en hemsk dröm. Livet var tvungen att gå vidare, det fanns inte mer att göra. Sommaren kom och Emma saknades i vårat "gäng". Jag är iallafall glad att jag fick umgås med henne en sista gång, bara hon och jag. Den dagen kommer jag aldrig glömma, 14 Januari.

Jag ska tända ett ljus för dig idag gumman. Önskar att jag var hemma och kunde besöka dig istället. Jag får ta det i februari när jag kommer till Borlänge.

Emma Berggren 1985-02-28 - 2002-01-19

Får inte glömma att gratta mosters älskling som fyller 12 år idag. gud, killen har blivit såå stor. Känns som det var igår han föddes. Kommer ihåg när Sofie kom hem och berättade att hon var gravid, jag grina och grina. Jag ville inte bli moster. Men idag är jag världens lyckligaste som har dom finaste syskon barnen.

Grattis Pontan på 12 år dagen :)

Usch och blä hur jag mår idag. Som alltid på onsdagar, bygget igår. Feting fest på staff var det också, hela tv rummet och köket var proppat med folk.

Svin mycke folk på bygget också, men kul var det. Inte allt för mycke sömn inatt, upp halv tio och jobba. Blääää! När jag kommer hem ska jag lägga mig i tv rummet och tillbringa hela kvällen där.

 Syster Sofie har varit sugen på att flytta till Thailand ett par månader, och jag blev sjukt sugen på att följa med. Nästa säsong, hur gött hade inte det varit. Finns det sibylla där? Haha, enda jobbet jag kan. Nej men seriöst Sofie, jag vill meeeeeeeeeeed! Får jag? Jag blev peppad som attans när jag läste din blogg. Ska jag vara lika envis som dig så kommer vi iväg.

En timme kvar, ska pyssla lite och fixa lite på listan och göra beställning.

Måndag, ny vecka, nya möjligheter. Har varit ledig hela dagen, dum som jag är har jag tok vänt på dygnet. I morse somnade jag klockan sex, och vaknade tok för sent idag. Har fortfarande inte klätt ´på mig ordentligt, ska häva mig in i duschen snart. Det är student veckor här i Åre, så igår var vi ut på bygget. När man som minst anar det så dyker Stina Andersson upp, som jag har gått på gymnastik med. Vi har inte pratat sen högstadiet så det var faktiskt väldigt trevligt.

Idag är det tott som gäller, måndags klubben, i morgon är det bygget igen. Hur orkar man?

Nej du.. finns inget mer att säga idag.

Lär dig prata riktig dalmål, haha :) Hä bi int bättre

Sitter på jobbet och gäspar för mig själv. Är så jäkla trött och sliten. Har jobbat två helpannor, det tär på en. Inte för att det r mycket att göra men man blir seg av att inte göra någonting. Vill bara hem till min säng och sova, och typ aldrig vakna mer.

Petter i tisdags var riktigt grymt, svin rolig kväll på bygget, som alltid.

Vet inte alls vad jag ska skriva, är så tom i huvudet. Blöööö...

Juste fan, jag skulle fixa mosmaskinen ja.. så vi hörs ja!

Puss och kram