För att jag saknar allt som har med gymnastik att göra, jag saknar att känna den där illa luktande mattan vi slog volter på, som är dränk med tusen tals svett droppar, jag saknar den här känslan att komma in i hallen, dra fram alla redskap, jag saknar att springa kring älven, springa över hängbron. Jag saknar att sitta hemma och vänta på skjutsen till träningen. Jag saknar att få blåsorna på handen som man fick i barr, blåsorna sprack och det sved som sjutton. Jag saknar den här känslan man har inför en tävling, kommer jag trilla från bommen, kommer jag göra helt fel i fristående. Kommer jag vägra på hoppet, och står jag inte på avhoppet från barr.

Jag saknar att sitta i redskaps rummet med alla vänner och käka våra frukter som vi sedan kastade så långt in i rummet vi kunde. Bakom alla madrasser. Stackars den som fick städa efter oss. Jag saknar gemenskapen vi hade. Få plinga i klockan när man hade klarat av en ny övning.

Jag saknar allt som har med gymnastik att göra

Sedan barnsben har gymnastik alltid varit en del av mig, jag har både hatat och älskat den sporten. Jag var en av dom mest lovande gymnasten i Dalarna. Vilket gjorde att jag ville träna mer, jag ville bli duktigare. Tillsammans med laget åkte vi ner till Skåne på träningsläger. Vi tränade med dom bästa gymnasterna i landet. Staffan Söderberg (Veronica Wagners tränare) fick upp ögonen för mig. Han såg att mina tränare inte var tillräckligt duktiga för min framgång och tillsammans han och jag hade vi en privat träning i barr. Vi försökte oss på att göra jättar, jag snurrade och snurrade, men jag vågade aldrig själv. Även fast jag hade ett helt hav av skum gummi under mig. Jag var alldeles för feg. Men jag hade bland dom bästa somrarna nere i Skåne

Jag började med gymnastik när jag var 6 år, en sån där lek gymnastik. På somrarna var det alltid gymnastik skola i Domnarvet. Syster Sofie var tränare. Jag blev uttagen till ett AG lag, artistisk gymnastik. Vi blev ca 10 tjejer som tränade 2 dagar i veckan. Vi åkte runt på tävlingar runt om i Dalarna. Vid tio års ålder var jag uttagen till miniorlandslaget, uttagningen var i Falun och lilla sportspegeln var där.

-96 Hade jag en kinesisk tränare, hon var alldeles för sträng för min del, stod och tröck ner i spagat och vi fick varsin tröja av henne, och den lukten av tröjan klarade jag inte av. Haha! Två veckor stod jag ut av hennes träning, sen var jag tillbaka i vanliga laget

I tonåren började jag med trupp gymnastik, resten av laget hade också börjat där. Vi började tävla mer och mer runt om i Sverige. Göteborg, Ängelholm, Stockholm. Gävle och diverse små byar. I truppen var vi ett riktigt team, vi peppade varandra och körde gärnet.

Tillslut sa min kropp ifrån, och jag tröttnade på att gymnastik snurrade runt mitt huvud 24/7 Jag ville hellre umgås med vänner än att åka på träning.

Ryggen kändes inte okej, knäna började värka. Jag slutade med flaggan i topp, men det var nog en av dom värsta beslut jag gjort. Något som jag växt upp med i 9 år, skulle jag helt plösligt lämna. Jag hade gjort mitt bästa och jag kände att jag kunde inte utvecklas mer. Jag var nöjd med det jag hade visat för svenska folket.

Som när vi var i Karlstad och tävlade, och när jag gjorde min frivolt på trampetten och hela publiken drog efter andan för att den var så hög och fin. Jag kan än idag höra hur det lät

Att kolla på gymnastik idag kan få mig att gråta. Hur hade det sett ut om jag hade fortsatt? Flyttat till Stockholm och haft en tränare som bara fokuserar på mig, som vill utveckla mig. Visst, man ska inte tänka så. Men hur hade det kunnat sett ut?

Tack mamma och pappa som alltid ställt upp och skjutsa på träningar, köpt dom finaste dräkterna. Ni har alltid funnits där för gymnastiken.

Domnarvets gymnastik klubb kommer alltid vara en del av mig

Bus med Jossan bakom Holiday club

6 Juni -08

 

maley

9 oktober 2008 01:07

Du verkade vara jäklans duktig på gymnastik, jobbigt när knäna börjar värka. Jag slutade på innebandy pga mina knän, slatter eller vad det nu heter. Skittråkigt när sådant ska komma i vägen!

Förstår att den idrotten betytt oerhört mycket för dig!

Alla vålter & sånt man ser på tv ser så himla svårt ut. :O jag skulle förmodligen göra ett "mag eller ryggplask rakt ner" =)

http://misstrash.blogg.se

 

Marie

9 oktober 2008 01:36

Duktig och duktig, jag gjorde mitt bästa!
Mm, sjukt trist att kroppen ska ta så mycket skada av all träning.

Gymnastik är oerhört svårt, grymt svårt. Allt från balans, teknik, styrka, vighet, mod. Det är inte bara å springa över en häck på snabbast tid!

http://www.marieeriksson.bloggagratis.se

 

Soffipropp

9 oktober 2008 08:14

Shit, va Klara är lik dig.
Jag saknar oxå gympan, 13 år av ens liv. Men det är ju som du säger, man älskade och hatade det.
Puss

http://sofieeriksson.bloggagratis.se

 

N a t h a l i e

9 oktober 2008 08:46

Hur är det att bo i Åre året om ? ser heelmysigt ut när det är massa snö..

http://knolli.blogg.se

 

N a t h a l i e

9 oktober 2008 11:36

Bor du mitt i "byn" ?
nee bara åkt förbi när jag skulle till storlien, spenderade mina vinterlov där för några år sedan. hur mysigt som helst !!

http://knolli.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Min fina älskade pojkvän, vi har snart 8 månader tillsammans. Jag minns första gången du kom hem till mig på kvällen och skulle titta på film efter en kväll på gubb gympan. Vi kände varandra sen innan, och du frågade efter gympan om du fick komma och...

Det blev lösenord på bloggen, vill ni ha lösen går det bra att maila eller skriva på msn :)   marieerixon@hotmail.com   www.marieeriksson.blogg.se ...

Sådär då, då var designen på min nya blogg.. Och jag välkomnar er dit nu   Jag har inte bestämt mig för om det blir lösenords skyddat eller inte. Det återstår, men jag kommer givetsvis säga till om det.    http://www.marieeriksson.blogg.se  ...

Då har man lämnat Stationsvägen, och Mörviksgården för den här gången. Vi har flytt städat hela helgen, dvs jag och Camilla. Pust och stön vad jobbigt det var. Men nu är det fint och städat, och ur flyttat. När vi låste igen dörren så var det lite jo...

Här är reglerna för utmaningen:1. Länka till den som utmanat dig. 2. Berätta 7 sanningar om dig själv. 3. Utmana 7 personer i slutet av ditt inlägg. 4. Lämna ett meddelande till dem du utmanat   1. Jag älskar Pippi Långstrump och kan näst in till var...