Jag har ett stort problem.  I morgon är det Sveriges national dag, och det innebär att det är en röd dag. Jag funderar på att ha stängt inne på Sibylla då, så jag kan få vara ledig en HEL dag, och det skulle betyda jäkligt mycket för mig. Meen, Björn tyckte jag skulle ha öppet. Det kan ju komma mycket turister. Jag har nu jobbat 25 dagar i sträck, ungefär tillbringat 240 timmar på Sibylla. Kan det vara värt att ha stängt?

Hjälp mig!

Nu har vi klivit in i månad Juni. Tiden går så jäkla fort. Det står väl inte på förens man har ångest för sin 50 års dag. Om man ens lever så länge, men det hoppas jag.

Har varit en underbar dag, strålande solsken. Har fått mig den klassiska t-shirt brännan. Skit stiligt om inte annat. Har mesta dels setat ute på jobbet, bara haft det bra.

När jag kom hem kunde jag inte hålla mig inomhus, inte när det är så fint väder som det är. Jag tog med mig mina bäste vän, kameran och gick ner till mitt favorit ställe, sjön. Jag satte mig där, tankarna rulla runt i mitt huvud. Jag vet inte vad jag ska säga, skriva. Känner mig sviken, ledsen, arg. Varför? Jag har inget rätt alls att vara det. Men det känns, alltihopa. Vi står ju varandra så nära, och hur kan du göra så mot mig. Vi delade allt, tillochmed sista sumpen på drickan. Du har fri rätt att göra exakt vad du vill, och likaså hon/han det också. Kommer jag någonsin kunna lita på dig igen vännen?

Skulle du kunna se in i dom två ögonen, och säga förlåt?

nånstans där borta kanske min dröm prins finns..

Jag har nästan hittat han, han är blond, urgullig, snickare, sjukt sexiga tatueringar, ett leende som får vilken tjej som hellst att le tillbaka, och sist men inte minst, en jämte!